Inatt hände en skum grej!! Jag vaknade vid 01.20 ungefär med ett ryck av att jag kissade på mig. Samtidigt som jag vaknade på 1 sek, ryckte i Thimmie och sa ”det känns som jag har kissat på mig!!” så kom jag på att det faktiskt kunde varit en dröm och att jag kanske inte alls kissat på mig? Jag hade ju inte hunnit känna efter än. Så jag gjorde det och jo det var blött, så jag hade inte drömt. Min första tanke var att nej, jag kan inte ha kissat på mig. Det här är konstigt. Jag sprang upp på toaletten och var blöt i trosorna och så hade det kommit en fläck kanske 5-10 cm i diameter på lakanet. Det var genomskinligt och luktade… något annat än kiss. ”Herregud vattnet har gått!!!!” Tänkte jag såklart. Jag har läst om andra som känt att dom kissat på sig och så har det kommit en del, men sedan fortsatt sippra vatten – dvs att allt inte kom på en gång. Och eftersom det här inte var så mycket så trodde jag att det var så det var! Blev så himla nervös och samtidigt glad om det faktiskt var på gång. Är bara i vecka 36 (35+6) så någon vecka till kunde han få stanna egentligen, men ändå. Det kom dock inget mer och jag mådde bra annars, hade inga värkar eller sådär. Ringde till förlossningen för lite rådgivning i alla fall och hon sa att jag kunde vara lugn så länge det inte kom täta värkar eller att jag mådde dåligt. Jag fick sätta på mig en binda och gå och lägga mig, så fick vi en tid på förmiddagen för att kolla om det var fostervatten. Det kunde lika gärna vara något annat också! Men jag var i alla fall säker på att det INTE var kiss.
På förmiddagen kom vi till förlossningen där jag fick ligga och mäta ctg-kurvan i nästan en timme. Först på rygg och sedan på sidan då det var lite dålig mottagning när jag låg på rygg – jag tror det var för att han rörde sig en hel del. Efter detta blev jag undersökt och barnmorskan trodde inte det var fostervatten då det inte kommit något mer och inte kom något när jag hostade. Lite besviken måste jag ändå säga, men mest fascinerad över vad det kan ha varit?! På grund av den dåliga mottagningen på ctg-kurvan och lite höga värden på bebisen fick vi gå en sväng och fika och komma tillbaka en timme senare för att kolla igen att allt var bra. Fick återigen ligga i/med ctg i 45 minuter på sidan, och då var jag nervös för hjärtljuden var jätte-ojämna trodde jag. Jättehöga och jättelåga tyckte jag, så då blev jag rädd att något skulle vara fel. Barnmorskan kom och sa att det såg fint ut och att värdena ska gå upp ibland för att sedan komma ner igen och att det såg fint ut, så jag litade på henne. Fick en till undersökning med vaginalt ultraljud för att kolla tappen och för att säkerställa att det fanns vatten kvar innanför hinnan. Det såg fint ut och tappen var lika lång som vanligt ungefär (suck… den kunde väl mognat lite i alla fall…).
Sååå… Det finns tre alternativ till vad vätskan kan ha varit. 1 – Kiss! Bebisens huvud ligger så långt ner och kan trycka på kissblåsan, och eftersom urinröret är så kort och man är avslappnad när man sover så kan det hända att man läcker när barnet trycker på. Jag tycker dock kiss känns osannolikt eftersom det som sagt var helt genomskinligt och utan doft. Det syns dessutom ingen fläck på det vita lakanet heller, vilket jag tycker det borde blivit.. Men vem vet? 2 – En väldigt, väldigt, väldigt vattnig flytning. Okej, jag har läst att man kan ha det. Men det jag funderar över är.. brukar det liksom ”skjutas ut” sådär snabbt, så man vaknar av det? Så det känns som när man kissar liksom? Jag har ju känt förut hur det runnit till så att säga, men det här var annorlunda. Som att det kom så mycket med en gång och med ett tryck… När jag dessutom låg ner. Men ja, det är väl möjligt! 3 – Och det sista alternativet. Att det gått hål på fosterhinnan på ovansidan, liksom inte där nere vid bebisens huvud utan uppe under mina lungor eller sådär. Läkaren som gjorde undersökningen sa att det KAN hända och då syns ju inte det på en gynekologisk undersökning. Där nere är det ju då fortfarande kvar vatten, om det runnit ut lite där uppe. Om det blivit ett litet hål där uppe så brukade det dessutom täppa igen sig av sig självt och verkade inte vara någon fara eftersom hon inte kollade upp det mera. Så ja, jag blev inte jätteklok på besöket mer än att det inte var en vattenavgång! Skulle det dock börja rinna igen så sa läkaren att det troligtvis var vattnet i alla fall. Så får hålla lite uppsikt.. Eller ja, jag lär känna om det händer men haha! Så nu var det bara att ställa om sig igen och återgå till att tro att jag kommer gå över tiden igen… 😉
Senaste kommentarer